canadaadventure.blogg.se

Mitt år som utbytesstudent i Kanada 13/14

Exams

Publicerad 2014-02-04 18:07:46 i Allmänt,

Varan rektor ropade just ut i hogtalarna att alla elever maste aka hem for det finns inget vatten pa skolan!!
Ni skulle ha hort hurra-ropen, de hordes i hela byggnaden. Sedan var det kaos i korridorerna, alla sprang omkring och alla var glada. Sa vi hann med en halvtimmes lektion idag och nu ar bussarna pavag hem igen. Tycker synd om de som var tvugna att aka en hel timme till skolan. Plus en timme hem nu da.
Men en extra ledig dag ar inget problem for mig - mer tid att jobba med allt jag ligger efter i nu efter hundsladsresan. Plus att jag kan skriva ikapp pa bloggen. Sa under de senaste dagarna har det hant massvis med saker. Jag har gjort alla exams, borjat en ny termin med nya amnen, gjort framsteg i teaterpjasen, lart mig all repliker, varit och akt hundslade med 30 fantastiska utbytesstudenter, fatt kompisar fran Australien och Nya Zeeland, hackat ett hal i floden och druckit vatten, byggt en igloo - och sovit i den.
 
Forst och framst maste jag beratta om alla exams. Den 20 och 21 januari var det dags for prov. Hela gympasalen stalldes i ordning med bankar och stolar och nar vi kom in lag proven redan pa borden. Det var runt 100 elever darinne samtidigt kanske. Efter lararna hade gett oss instruktioner och sagt att vi hade tva och en halt timme pa oss var jag mer an redo att borja. Jag tog tag i min penna och tankte borja skriva men blev avbruten av ett "Let's pray"... Glomde visst att jag gar pa en kristen skola. Efter bonen satte alla igang.
Exams ar de slutgiltiga proven vi maste skriva i alla kurser. Jag hade prov i engelska, matte och historia. De skiljer sig fran de nationella proven som vi har hemma pa manga olika satt. Till att borja med ar de bara till for skolan. De skickas inte ut till the government (nej, jag kan seriost inte komma pa ordet just nu) sa de ar inte till for statisktik. Proven utgor 30 procent av ditt slutgiltiga betyg. Gor du daligt ifran dig pa provet och inte har sa hogt betyg sedan innan riskerar du att bli underkand i kursen. Dessutom kan man plugga infor exams, vilket knappt gar att gora hemma. I engelskan betydde detta att lara sig litterara ord,  forfattares namn, vad som hander i bockerna vi last och plugga pa citat. Detta skulle aldrig komma pa fraga i Sverige. Engelskaprovet gick helt okej. Det inkluderade en uppsats att skriva, såklart, diktanalys och beskrivning av citat.
Historiaprovet gick jättebra förvånansvärt nog. Han är rätt så hård, historialäraren, men har man ett prov som inkluderar hela kursen kan man såklart inte ta med alla detaljer. Så förstår man "the big picture" klarar man sig bra, vilket jag tror att jag gjorde.
Matteprovet gick också över förväntan. Jag tror det var det sämsta provet jag skrev, men har jag tur får jag runt 70% ändå. Allting räknas i procent här förresten. Nämnde jag det? Jag är i alla fall oändligt glad att jag inte hoppade av mattekursen som jag funderade på att göra  i början. Jag gillar matte, men nivån här i Kanada är hög. När jag började skolan i september var jag inte bara tvungen att lära mig matte-terminologin utan också ta igen grejer som säkert motsvarar en hel mattekurs i sig själv hemma i Sverige. I årskurs 11 läser alla elever den här kursen. "Functions" heter den, och involverar saker som kvadratrots-funktioner, reciproka funktioner (använder wikipedia för att översätta allt det här. Har ingen aning om vad de heter på svenska), sine, cosine, tangent, exponentialfunktioner, och så vidare. En del av det här tas upp först i Matte 5 på gymnasiet hemma. Jag läste matte 1b. Säger det nånting om Sveriges matteundervisning?
 
 
Sen jag kom till Kanada kan jag säga att jag har lärt mig någonting nytt varje dag i skolan. Jag räknar inte in språk eller kulturskillnader, utan skolarbete. Jag lär mig nya saker varenda, varenda dag. Det var inte ofta jag kunde säga det i Sverige. Jag tror inte det går att förstå om man inte varit med om det, men takten här är ungefär 200 procent snabbare än hemma och det är kul, det är bra! För det händer faktiskt någonting. Och inga raster förresten... Alls...
Kanadensarna här är otroligt allmänbildade. Hemma klagade folk alltid på att vi fick 5 uppgifter i matten att göra eller 20 nya glosor att lära sig tills nästa vecka. Här balanserar eleverna stora engelskauppsatser, matteprov varannan vecka, 20 glosor att lära sig tills nästa dag, vollebollträningar 3 gånger i veckan OCH arbete utanför skolan. En hel del av eleverna på min skola har ett jobb att sköta - vanligtvis på en snabbmatsrestaurang. Men den största skillnaden är att inte en enda människa klagar. De må vara stressade ibland, men en sak jag la märke till när jag kom hit var att glädjenivån är så mycket högre än den är hemma. Ibland kändes det fejk, för alla mår dåligt ibland, men så sociala som alla är här och fulla med idéer och aktiviteter att göra förstår jag att de mår bra.
Jag tror ärligt talat det kommer bli jättesvårt för mig att komma tillbaka till skolan i Sverige och sakta ned allting igen. Toleransen för klagomål kommer troligtvis vara borta - det är inte ett dugg synd om oss om vi måste lära oss 20 nya ord till veckan efter. Suck it up. Jag är bara så glad att jag fått uppleva ett år där jag hamnat på rätt nivå i skolan. För en gångs skull känns det inte som om jag bara sitter och slösar bort dagarna utan faktiskt lär mig någonting.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Linnea Källgren

Hej! Mitt namn är Linnea och här kommer jag berätta om mitt liv som utbytesstudent i Kanada, på andra sidan jordklotet! Jag är 18 år och bor just nu i Kitchener, Ontario där jag bor i en värdfamilj och går på Woodland Christian High School. Jag åker med organisationen YFU!

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela