Sista inlägget
Det har gått ett tag nu sedan jag kom hem från Kanada. En och en halv månad för att vara exakt. Trots bristen på blogginlägg under denna tiden finns ett antal läsare som jag vet fortfarande går in varje dag för att kika om jag skrivit något. Så nu är det faktiskt dags!
Jag åkte hem från Kanada en onsdag. Graduation var torsdagen innan, och jag inser nu att jag aldrig lade ut några bilder från det här på bloggen. Men ni som känner mig har säkert sett de kort som kommit upp på facebook. Det finns en del där. I alla fall så spenderade jag mesta delen av den onsdagen med att packa. Eftersom mitt flyg gick på kvällen hade jag hela dagen på mig. Jag spenderade tid med familjen och sedan efter att vi alla ätit middag och gett varandra avskedspresenter satte vi oss i bilen för att åka till flygplatsen. Tyvärr fick jag säga hejdå till både Mikaela och Isaac innan vi åkte eftersom att hela stora familjen inte fick plats i bilen.
Det blev inte allt för många tårar på flygplatsen, men jag vet att jag kommer tillbaka så det var inte så farligt.
På flyget till Reykjavik hamnade jag brevid en finsk tjej som även hon varit utbytesstudent i Kanada under året. Vi hade massor att prata om och efter flyget gick vi med varandra till gaterna. Fast jag skulle till Stockholm såklart och hon till Helsingfors.
Sverige var sig likt när jag landade. Ingenting förändrades speciellt mycket medan jag var borta. Skogarna är lika gröna, backen jag måste cykla till för att komma till skolan är tyvärr fortfarande lika brant och svenskarna står precis lika långt ifrån varandra vid busshållplatserna som innan. Det enda som skiljer sig åt är att det helt plötsligt dykt upp en bro mitt i Ludvika centrum. Men det var ju bara ett trevligt tillägg.
Det var inte så svårt att komma in i svenskan igen heller. Jag var övertygad om att det skulle vara svårare. Säger fel gör jag inte men under de första veckorna saknade jag ord ibland eller försökte komma på lämpliga översättningar till olika uttryck som inte ens existerar på svenska. Än idag tycker jag ibland att svenska språket är bristfälligt på ord. Vissa saker är helt enkelt lättare att förklara på engelska, bara för att det finns fler ord att välja på.
Jag har kontakt med Kanada då och då. Inte dagligen, men nästan. Jag har skypat med två av mina kompisar och skriver till andra på facebook för att fråga hur det är och hur det går för dem. Det är också alltid kul att veta vad som händer på lilla Woodland nu när jag är borta.
På måndag börjar skolan och det ser jag faktiskt fram emot. Sista året. Vi är äldst, och jag får läsa alla de roliga kurserna som humanistiska programmet bjuder på. Dessutom, roligast av allt, så kommer jag ha en värdsyster under året. Hennes namn är Vivian och kommer från Schweiz. Imorgon bär det av till Stockholm för att hämta henne.
Livet i Sverige är upptaget det med, även fast jag tror att jag aldrig mer kommer ha så mycket att göra som jag hade i Kanada. Jag skulle tro att det här blir mitt sista inlägg på bloggen, eftersom det skulle handla om just mitt utbytesår, men man vet aldrig. Om ni inte vill gå in varje dag för att kika så kan man lägga till bloggen på bloglovin.se. Då syns det automatiskt när något dykt upp.
Ha det bra!
